Jag var nyligen förpackning för ännu en resa, det här utmanande genom att försöka välja vad, från min begränsade samling av kamera-färdiga kläder (“Kamera-redo”, i det här fallet, som indikerar att “ha ett mönster som orsakar inte anfall i någon typ av eventuella tittare såväl som inte är vit eller svart “) skulle vara lämpligt för både en tejpad intervjulig sak och en tejpad rockkoncert, liksom som jag försökte saker, upptäckte jag Jag frågar den eviga frågan:
“Gör det mig att jag ser fett?”
Lyckligtvis frågade jag bara mig själv, inte pestering min långa lidande man. (Han gillar att göra sig själv, medan jag packar; han behöver inte för att öka sin skönhet.) Vi har en affär: Jag frågar inte honom om jag är tjock, liksom det Fråga mig var hans budget och hemligheter är. (Vi bryter den här affären, som glas, i nödsituationer.)
För det ögonblick som jag frågade, slutade jag en minut. Varför är “fet” omedelbart den enda sak som behöver undvikas? Jag talar inte “behöver flygas hemifrån för läkarvård,” fett, jag talar “femton ytterligare pund från en crappy vinter” fett. (Inte att graden verkligen är viktigt.) Varför, av alla estetiska alternativ som kan göras, är “smal” den som måste prioriteras? Varför frågar jag inte mig själv, mycket först och främst, “gör det mig att se olycklig?” eller “gör det mig att se tråkigt?” eller “gör det mig att se mode-offer?” Eller “gör det mig att se ut som ett utskjutningsområde utomjordiskt, liksom inte på det attraktiva Lamé-bikini-and-boots-sättet?”
Så jag slutade att fråga den “feta” frågan, såväl som började fråga den “olyckliga” en, liksom det här är en av de saker där svaret var “nej, det gör att du inte ser olycklig ut. Snarare omvänd! ” Men: gör det mig så bra glad, aka galen? (Jag förstår redan att det inte får mig att se smalare, liksom det är okej.)
Här är en närbild:
Det är en kjol som användes för att vara en vanlig cirkel, utan en midjeband, liksom nyligen blev jag sliten av kjolar utan midjeband, så jag tog det ifrån varandra och lagt till en. (Med snarare lite förbannelse såväl som muttering, kan jag lägga till.) Materialet är från IKEA; Someday kommer jag att gå in i någons hem med det här såväl som matcha alla sina soffkuddar. Då kommer det att få mig att bli galen, men jag är glad, så jag bryr mig inte.
Jag är inte hellrevis, det här är verkligen kamera-färdiga (ränder kan vara dåliga, eller hur?) Men om det slutar luften (och ja, jag kommer att ge dig alla detaljer när jag förstår dem) Jag är säker på att de kommer att Publicera någon typ av varning.
Dela detta:
Twitter
Facebook
Så här:
Gilla lastning …
Relaterad
Hemliga liv av klänningar # 14March 27, 2008 med 80 kommentarer
Jag trodde att du måste kända 20, 2007
HOWTO: PackingJune 9, 2008